Saknar…

Jag saknar min farmor i israel. Tänker på henne så mycket. Hon håller på att bli blind och jag har inte träffat henne på kanske 4 år. Pappa har i alla fall gett mig lite hopp nu om att vi ska åka dit tillsammans i Påsk det här året, vilket är i april ju 🙂 Älskar henne så mycket, mer än vad jag någonsin älskat en annan människa. Asså hon är det bästa farmor som finns i hela världen, med det godaste hjärtat ❤

Jag saknar min bästa vän Malin. Och jag hatar att hon måste bo i Norge, jag önskar hon bodde kvar här i Sverige. Nära mig, eller om vi bodde tillsammans på något sätt. Även fast jag har varit där nyligen och hälsat på henne så känns det som att det kommer ta lång tid tills nästa gång jag kommer träffa henne igen. 😦 Hatar avståndet, för det kan verkligen göra så man tappar kontakten på riktigt.. Ååååh, jag vill bara gråta när jag tänker på min Molin.


Jag saknar min fritid. Förut hade jag tid till vad jag ville, jag kunde göra vad som helst när som helst. Jag hade tid till mina vänner, och jag hade tid till att göra saker jag ville utan att tänka på att jag måste lägga mig tidigt för imorgon ska jag upp tidigt. Det är tur att mina vänner ändå förstår att jag har det lite hektiskt just nu med jobbet och träningen och äta rätt. Och samtidigt hinna med kärlek till alla mina nära och kära. Samtidigt hinna med att skämma bort sig själv lite, dvs hårinpackningar, massager, naglar, hår osv. Ni vet sånt som gör oss tjejer glada och nöjda :).


Jag saknar kärleken. Känslan av att vara kär, och att få känna att någon är kär i dig och älskar dig bara. Saknar närheten och myset, och att veta att det är på riktigt och stabilt. Asså att det är stabilt och bra men att passionen ändå finns där. Finns sån kärlek ens? Jag tror faktiskt den finns men jag tycker det är på tiden att den träder fram nu.


Jag saknar min mamma. Även om hon är alkoholist och även fast hon knarkar så saknar jag henne. Även fast hon inte ärså närvarande som hon borde vara. Jag kan ha stunder då jag verkligen inte fattar vad hon håller på med egentligen, hur hon kan göra så när hon vet att jag verkligen hade uppskattat att ha henne i min vardag, jag känner mig så besviken på henne i dom stunderna. Men jag har också stunder då jag förstår att hon har haft det svårt och har det fortfarande, och kan se henne igenom alkoholen och knarket. Jag kan se att hon älskar mig som en mamma, at hon verkligen ville vara den bästa mamman och det var alkoholen som stod i vägen för henne. Det där är så olika, men just nu saknar jag henne jätte mycket.


Jag saknar barndomen. När man sprang runt på gården och lekte utan att bli trött och bara sprang o sprang o sprang. Och man tyckte minsta lilla var roligt. Man kände sig så frisk och fräsch. Man gick i skolan och man lekte med sina vänner efter skolan. På rasterna hittade man på egna lekar med mynt. Gjorde saker man inte fick göra. Busade jätte mycket med föräldrarna hemma. Gå på kalas med alla i klassen. Äta tårta och leka den där leken med stolar och så när musiken stannar ska man sätta sig ner. Asså jag saknar alla dom där roliga sakerna man gjorde när man var liten. Gick på utflykter med skolan osv, asså allt. Man behövde aldrig bry sig om utseende eller vad någon skulle tycka.. Man bara hade så roligt man kunde 🙂 Det saknar jag !


Advertisements

Posted on februari 8, 2011, in ♀ thought's n' feelings. Bookmark the permalink. Lämna en kommentar.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: